Backman-Trummer Group

Historia

- Den 7 april 1884 inlämnar kontoristen Otto Waldemar Rodén till magistraten i Gamlakarleby en anhållan om att få ”idka borgerlig näring, omfattande ångbåts expeditions agentur, kommissions och speditions affärer, även som handel med låfgivna handelswaror”. Magistratens godkännande är daterat samma dag. Därmed inleds verksamheten för det bolag som under olika former utvecklas till dagens Oy M. Rauanheimo Ab.

- Redan vid sekelskiftet är Yxpila hamn livligt trafikerad av både inhemska och utländska fartyg. Statistiken visar att lotsningarnas antal utgör i genomsnitt 250 årligen. Rekordåret 1905 är siffran uppe i 327. Trafiken överträffar de övriga österbottniska hamnstäderna vad som gäller import som export. Framgången beror på goda hamnförhållanden och den naturliga och djupa viken. När de raka farlederna sedan 1880-  talet utrustats med fyrbelysning kan fartyg lotsas även i mörker.

- 1914-17
Den växande trafiken kräver inte enbart att vattendjupet är tillräckligt för de allt mer djupgående fartygen. Det behövs även mer kajutrymme. Under första världskriget går en del av den stora transittrafiken via Yxpila. Stora mängder gods från Narvik till Ryssland skeppas via hamnen i Yxpila. Men det saknas kapacitet för att klara av trafik i en sådan omfattning. Packhus och magasin är överfyllda med varor och en stor mängd lagras under presenningar i det fria. Ibland är man tvungen att lagra godset under bar himmel. Stort kaos råder i hamnen och stölder förekommer ideligen. Även stöldligor från huvudstaden opererar och döms i långvariga rättegångar till böter och frihetsstraff.

 - 1920-talet Uusi laituri 1920-luvulla
Det råder tonnagebrist efter första världskriget. Men redan i början av 1920-talet ökar fartygstrafiken oavbrutet på Yxpila. Efterfrågan på rundvirke är stor, sågade trävaror och sparrar exporteras i ansenliga mängder. Det är liv och rörelse i hamnen med inslag av råtacklade skutor bland de allt mer dominerande ångbåtarna. Då 20-30 fartyg samtidigt besöker hamnen är det klart att inte alla samtidigt kan få kajplats. Propsbåtarna lastar ute på redden och ibland är det trångt om saligheten. 

 - 1929-1932
Den 1 februari 1929 grundar ledande affärsmän inom
trävaruhanteringen ett gemensamt bolag Ab Yxpila
Stevedoring Co. Ltd för spedition och stuvning av Props
rundvirke och sågade trävaror. Bolaget utvecklas snabbt och dominerar trävaruhanteringen i Yxpila fram till andra världskriget. Astley W. Rodén äger drygt 30 procent av aktierna i bolaget. De tidigare öppna bolagen som bildats av Adolf Lahti och David Eklöf ombildas till aktiebolag 1932 under firmanamnet Adolf Lahti & Co Yxpila Ltd D. Eklöf Oy med David Eklöf som styrelseordförande och verkställande direktör.

- 1941-44
Under fortsättningskriget är Yxpila hamn en viktig lossningshamn för förnödenheter. Denna gång är det tyska fartyg som transporterar förnödenheter till sina trupper i Finland och stora upplag av varor lagras i Yxpila. Lossningarna och speditionerna sköts i sin helhet av Ab Otto Rodén Oy och YSC. Under åren 1941-43 ger verksamheten rejäla överskott.

- 1945
Krigsslutet har även fört nya konkurrenter till Yxpila. Det är Oy Liinahamari Stevedoring Co Ab och
M. Rauanheimo Oy som ägs av Nordströmkoncernen i Lovisa. Företagen som verkat i Petsamo inleder stuveri- och speditionsverksamhet i Yxpila. 

Kuvia

- Under 1970-talet sker genomgripanden förändringar i anställningsförhållandena inom branschen. Detta är en del av orsakerna till att ägarna till konkurrenten Adolf Lahti & Co drar sig ur leken.
År 1972 övertar Rauanheimogruppen bolaget.

- År 1975 fördjupas farleden till 9,5 meter.

- Under våren 1983 sker ägarombyte då Nordströmkoncernen beslutar koncentrera sin verksamhet till hemstaden Lovisa och säljer Rauanheimogruppen i Yxpila till Oy Auto-Haro Ab. Företagsgruppen har en fast personal på 115 personer och omsätter 19 miljoner mark. Auto-Haro blir därmed den tredje ägargruppen som tar ansvaret för utvecklingen av speditions- och stuveriverksamheten i Yxpila.

Karleby hamn redovisar nya rekord för året. Godstrafiken överstiger 2 miljoner ton. Därmed placerar sig Karleby hamn bland de tio största hamnarna i Finland.

- Hösten 1987 är muddringsarbetena slutförda och farledsdjupet har ökat från 9,5 till 11 meter.

- Den 26 februari 1988 övergår Oy M. Rauanheimo Ab som ägs av Oy Auto-Haro Ab i Botnia Shippings ägo som i sin tur ägs av Ab BS Finance. Företagsköpet betyder att samma företag framöver sköter verksamheten i hamnarna i Karleby och Jakobstad. Rauanheimos 85 anställda övergår i den nya ägarens tjänst. Företagets omsättning uppgår till 16 miljoner mark.

- Som första hamn i Finland skeppas det 1993 trävaror från Yxpila till Japan. Den första provsatsen på 40 000 ton järnpellets anländer. De ryska myndigheterna är beredda att exportera 2,5 miljoner ton under de kommande åren.

Kajen i djuphamnen förlängs med 220 meter. Det betyder att kajen fördubblas. Lagerområdet på ett par hektar asfalteras och strålkastarmaster byggs.

- Muddringsarbetena slutförs och denna gång ökar djupet på farleden från 11 till 13 meter.

- År 2001 övergår Oy M. Rauanheimo Ab i KWH-koncernens ägo.

- Den 31 januari 2005 invigs allvädersterminalen och Karleby blir den första hamnen i norden som får en täckt terminal.

Ilmakuva 1930-2013